Eders Kgl. Maj. nådigste breef af den 19. passato [19./29. September 1646]

Nr. 192 (S. 470ff.).

unfinge vij den 6. huius [6./16. Oktober 1646] medh underdånigst reverentz, förnimmandes theruhr icke allenast orsakerne, som Eders Kgl. Maj. hafva beveekt at ändra sin förre resolution in puncto satisfactionis, uthan och hvarpå thenne nu beroor och hvadh vij i negotiatione af ofvanbemälte puncht skole hafva för vårt rättesnör

Vgl. S. Lundgren S. 264.

.

Vij hafve medh nästförgångne någre postar underdånigst berättat: 1. hvadh som i thenne saken föreföll, när legatio Gallica var här, och 2. hvadh offerte the keijsserlige giorde den 25. passato [25. September/5. Oktober 1646]. The Brandenburgiske hafva tesmoignerat, att the medh bägges, såväll the Frantzöskes träggiehanda förslagh som the keijsserliges offerte, vore illa tillfridz. Enkannerligh skole the hafva gifvit een skrifft inn hoos them keijsserlige och protesterat emot samma offerte, at then inthet var skedh medh churfurstens vettskap och villia.

Effter nu Munsterske tractaten syntes stå nästan på slutet och the keijsserlige vijsa föga alfvar at taga i Eders Kgl. Maj. satisfaction, som thet sigh bör, så hafve vij, bekommandes ofvanberörde Eders Kgl. Maj. nådigste ordre at inlåta oss i tractat medh them Brandenburgiske, funnit för gott at noti- ficera them thet samma.

Till then ända

Das Folgende inhaltlich in Urk. u. Aktenst. XXIII 1 S. 97f.

skickade vij Biörneklou den 10. huius [10./20. Oktober 1646] till grefven af Wittgenstein och låthe säijan, dät vij på theras, the Chur- brandenburgiskes, åtskillige förslagh om een particulartractat hafva Eder Kgl. Maj. then behörligen recommenderat och nu bekommit dess nådigste svar och sådan ordre, att så frampt the, Brandenburgici, vore än vidh samma meeningh och hade nöijachtigh fullmacht, kunde vij och ingå medh themtractaten

Dieses Gespräch hatte Salvius am 8./18. Oktober mit den pommerschen Deputierten vorbereitet: Baltische Studien VI 2 S. 22–25.

. Om då grefven af Wittgenstein, som dessföruthan hade fåt tijma at komma till oss, ville vidh så beskaffade saker besökia oss antingen allena eller medh sine colleger, thet stälte vij till theras gottfinnande.

Therpå komo grefven af Wittgenstein, her von Löben och doctor Wesen- beck samme dagen

Oxenstierna berichtete den pommerschen Deputierten am folgenden Tage, dem 11./21. Oktober, über diese Unterredung: Baltische Studien VI 2 S. 25–29. Am 13./23. Oktober ließen sich die Deputierten auch von Löben darüber berichten: ebd. S. 29–34; vgl. S. von Pufendorf, Suecia S. 688.

efter middagen och stälte sitt taal så an, att Wittgen- stein, på giorde apertur genom Biörneklau, hade ändrat sin particularvisite i een formal och hade medh sine colleger sigh hoos oss instält at höra hvarpå Eders Kgl. Maj. declaration vore stält

Vgl. die brandenburgische Relation vom 19./29. Oktober 1646: Urk. u. Aktenst. IV S. 463f.

. Thet svarades, att ehuruväll Eder Kgl. Maj. hade hafft orsaker, att hvadh Pommeren vidhkommer, hålla sigh vidh hufvudhtractaten och the keijsserlige, lickväll och emedan på Hans Churfurstlige Durchleuchtigkeits vägnar the, gessandterne, hafva så ofta anhållit om een particularnegotiation och vij theras remonstration flijt- ligen öfverskrifvit, hafven Eder Kgl. Maj., till at contestera, i hvadh värde Eder Kgl. Maj. hållen sin frändes, churfurstens, vänskap, sigh såvijda veelat lämpa Hans Churfurstlige Durchleuchtigheits förslagh och oss nådi- gast fallat at först notificera them härom och sedan förnimma icke allenast hvadh fullmacht the hade, uthan huru och hvarpå theras förslagh gå. Fördenskuldh vore och notification skedd och vij redebogne at intaga vij- dare information af them, angående fullmachten och sedan sielfva saken.

Brandenburgici contesterade at the medh högsta frögdh af oss förnumme, dät Eders Kgl. Maj. i respect af theras herres churfursten vänskap hafver vellat fatta een sådan resolution. Chürfursten hade strax effter anträdandet af sin regeringh på alla görlige maneer sökt at vinna Eders Kgl. Maj. affec- tion och förmedelss een godh intelligence och stadigh vänskap med Eder Kgl. Maj. och chronan Sverige försäkra sin staat och thet evangeliske väsendet. Therhän hade och Churfurstlige Durchleuchtigheitt instruerat sine fullmächtige och the gärna sökt at göra samma befalningh itt nöije. När skulden ville vältras inpå churfursten, som opiniastrerade han och höllo tractaten oppe, vore Löben öfvereest till Berlin, hade ther fåt för sigh och sine colleger icke allenast een ny instruction (then samma vijste the fram in originali, varandes han daterat Cöln am Spreu den 22. Junii [2. Juli] 1646)

Inhaltlich in Urk. u. Aktenst. IV S. 446f.

, att tractera medh oss om Pommeren, uthan och itt creditiff till oss, som vij tillförende hade bekommit. Thet hade fuller då i Berlin varit på taal, at här behöfdes een fullmacht, men cantzler Götz

Die neue brandenburgische Instruktion ist von ihm entworfen; vgl. Urk. u. Aktenst. IV S. 446 Anm. 1.

 hade hållit obstat och meent,at the vore nogh legitimerade, först medh sin generalfullmacht, som the i begynnelssen hafva förvijst, och sedan in hoc particulari actu, när the hade itt creditiff och instructionen förseglat medh churfurstens insigell. Annan fullmacht hade the inthet, men ther man ändteligen ville een hafva, så hoppades the kunna skaffa henne tilhanda innan någre dagar, effter chur- fursten vore å vägen och väntades hijt i negden effter 6 à 7 dagar. The villa sielfva reesa uth emot Hans Churfurstlige Durchleuchtigheitt och ther hielpa befordra värket, så mycket möijeligit vore. The frågade therhoos, om vij hade någon, och ville gärna see henne, at kunna thereffter inrätta sin.

Therpå gafz them till svar, att man höllo vara een öfverflödh, att vij skulle vijsa fram och uthlefverera vår fullmacht. Vij hade in genere till heela trac- taten och in specie till thenne saken oss legitimerat. The Churbranden- burgiske hade föreslagit tractaten och vore ännu ingen fulkomligh apertur giordt på theras sijda, hälst om alliance som the hade föreslagit, att man therpå kunde inrätta fullmachten.

Thermedh blefvet then gången hvadh fullmachten vidkommer. Dee innue- rade derhoos att the ville tala vijdare medh oss, förän the reeste uth emot churfursten. För hvilken skuldh vij och ärnade gifva them i går een revisite, men efter inföll itt lijtet förhinder och vij ändå tycktes föga kunna göra medh them, låthe vij them genom Biörneklou vetta, thet vij see föga kunna göras till saken, förän theras fullmacht inkommer. Therföre stälte vij till them, hvadh vij ville theri göra. Grefven af Wittgenstein hafver lickväl begärat at få tala medh oss än een gångh, för han reeser åstadh. Tilläfventyrs skeer thet i morgon, vill Gudh.

Under ofvanbemälte conference discurrerades oss emellan om sielfva saken, doch in generalibus. The vijste oss någre passus i ofvanbemälte theras instruction och blandh annat thesse gradus, såssom the yterste therpå the vore befalte at stå, och kunde inthet vijdare gå, nembligen them befalles gifva efter 1. halfva Rugen och ambt Bahrt, 2. halfva Rügen, Bahrt och thertill ämbterne Demmin och Treptou och 3. om the inthet ville accepteras, då måtte the cedera heela Rügen, Bahrt, Demmin och Treptou i För- pommeren. Vijdare kunde the inthet gå för sine personer och effter then instructionen.

Vij svarade, att Eder Kgl. Maj. sitter optimo iure i possessionen af Pom- meren, och att churfursten bör här tala ex petitorio. Vij höllo rådligast at the churfurstlige optäckia oss i förtroende, hvadh theras herre på alla fall ville hafva för heela Pommeren; hvadh för länder låge honom när och väll till pass. Vij ville göra alle möijelige officia till Hans Churfurstlige Durch- leuchtigheitts contentement thermedh. Thet evangeliske väsendet vore ther- medh tient, at såväll Eder Kgl. Maj. som churfursten blefve accommoderade. Vij hade ännu Schlessien oförgifven. The måtte therüthur leeta itt aequi- valent. Theras gradus och then offerte som thermedh skeer, höllo vij för orimelig. Mången grefve och frijherre hade mehra inkompster än the styckerne kunde draga. Rügen bracht i hertigens cassa näpligen 300 rd.Och i the andre ämbterne vore alt förgifvit. Och thet som mäst är, så vore Eders Kgl. Maj. scopus ipsa securitas, om inthet, och then så fatt, att then ringeste opposition skulle kunna sättia Eder Kgl. Maj. theruhr; om theras herre hafver alfvare i saken, så må Hans Churfurstlige Durchleuchtigheett först och främst inthet annat tänckia eller tala om Förpommeren. Alle här på tractaten, the keijsserlige, Frantzoserne, mediatores, Battavi, Romerske rikssens ständer, tillägna Eder Kgl. Maj. uno ore Förpommeren och ther- ofvanpå Stettin, Dam och thet som är vidh Oderen. The måtte icke allenast först rätta sine tankar therpå, uthan och att Eders Kgl. Maj. hoppas behålla heela Hinderpommeren thertill, idque consensu electoris. Om i Hinder- pommeren vore itt halfft eller heelt ambt, som lågo churfursten väll tillhanda och skulle kunna mot vederlag förbytas, eller annat något vore, thermedh Hans Churfurstlige Durchleuchtigheett uthan breche af Eders Kgl. Maj. säkerheet kunne vara betiänt, velle vij framdeles i tractaten therpå oss efter sakens art förklara.

The repeterade nu som före sine dyre contestationer, icke allenast emot cessionen af heela Pommeren, uthan och att heela Förpommeren inthet kunde efftergifvas, fast mindre något fiätt af Hinderpommeren, eenkanner- ligh Stettin. Generalstaterne hafva rådt och instantissime urgerat, att chur- fursten ville behålla sigh Oderströmen och the platzar som liggia på både sijdor theruth medh, så at för all tingh Odern blefve i churfurstens händer. Hans Churfurstlige Durchleuchtigheetts staat och interesse fordrar thet för commercien och correspondencen medh the andra hans länder. The pas- serade tijder hafva lärdt, att een commendant i Griffenhagen kan hämma och turbera alt sådant. The kunde inthet altidh sända till Sverige och ther låta anhålla om böther. Therföre till at förekomma i tijdh all oreeda och läggia fundament till een godh och beständigh vänskap, vore bäst at chur- fursten hade Odern till sin fulkomlige disposition. Om Hans Churfurstlige Durchleuchtigheett hade Custrin och Frankfurt uth medh Oderen, hvadh trachten nederåth anlangade, ville man inthet hindra usum Oderae nu mehr än för i hertigernes tijdh. Om någon disordre vore nu nyligen föreluppin, thet måste man tillskrifve kriget och häreffter vänta bättre disposition.

Thet står nu therhän, hvadh vijdare förefaller och huru the Brandenburgiske sigh comportera. Seer vij, at the äre kallsinnige och gå vijdare på slijka förslagh, tyckes vara rådeligit att optäckia them Frantzöska, dätt vij nu hafva fåt Eders Kgl. Maj. ordre, sedan hvadh them theruhr tienar vetta, allenast at genom them desto mehr pousserar saken, icke såssom mediatorer emellan oss och the Brandenburgiske, thet the Frantzöske sielfva undvijka, uthan såssom allierade och goda vänner. Ty så mycket man hafver kunnat märkia, så hafver lickväll legatio Gallica alt härtill gått oprichtigt och tyckts vara på Eders Kgl. Maj. bästa, theremot the churfurstlige offänteligen klaga öfver theras partialitet och procedere, tvertemot then lofven som chur- fursten skall hafva fåt i Frankrijke.

Een af the Beijerske, som plägar vara i Munster, doctor Krebs, är nu häroch drifver hoos them evangeliske, at hvadh hans herre vidhkommer, thet måtte blifva vidh thet keijsserlige förslaget uthi theras till oss uthgifne project. The Sachssen-Altenburg-, Weijmar- och Brunssvijk-Lunenburgiske falla honom icke i alt, lickväll i thet närmaste bij, i synnerheet at electoralis dignitas, som Palatinus henne hafver hafft, måtte blifva hoos Beijern, och han få itt stycke af Öfverphaltz hypotecsvijss, alt till den ända at han, Beijern, contenterat må desto för träda frå Keijssaren och altså icke allenast befordra slutet in genere, uthan in particulari the evangeliskes saak. Ungefär therhän lät han, Krebs, höra sigh emot migh, Salvium, om hans herre skedde itt nöije effter the keijsserliges förslagh. Emot the Brandenburgiske skall han hafva sagt, att legatio Gallica hafver ibland andre conditiones lofvat och förbundet sigh them keijsserlige, at maintenera Beijern vidh dignitate electorali och så länge, at han får Öfverphaltz heelt in perpetuum, och Keijs- saren frij frå evictionen på landh ob der Enss. Därtill medh och hafver han släpt fram, at legatio Gallica skall reeda vara förbunden, at försvara och förträda the catholiskes saak emot the evangeliskes. Thet står till tijden, hvadh theraf kan vara sant.

Vidh närvarande contenance af Eders Kgl. Maj. hufvudharmee och the Frantzöskes cooperation är lijkt, att Beijern vill göra the Frantzöske odieux.

Medh sidste post berättades, hvadh för remonstrationer vij hade giordt till evangeliske öfver the Chursachssiskes förehafvande i Munster med directi- onen af tractatu gravaminum. Thervidh bleef förgätit, att deputati till oss, hörandes samme våre remonstrationer, sielfve gåfvo skulden på them som äre i Munster uhr fursten- och stadzrådet, såssom äre the Culmbakiske, een Würtenbergisk och the Frankiske grefvernes consulent i Nurnberg, Öhl- hafven, them the in particulari beskylte för passionerade.

Hvadh nu residenten Rosenhanen skriver oss till om tractaten ther, och eenkannerlig ofvanbemältes the evangeliskes anställande, sedan vår remon- stration bleeff tijt öfverskrifvit, jämvähl hvadh vij åter hafva theri skrifvit till svar, i lijka måtto hijtkommit ifrå ständerne till them som här äre, thet är copijeligh bijlagt under lit. A, B, C, D, E, F.

Roncalio skall, som legati Gallici hafva sagt åth residenten Rosenhanen, föreslå, at tractaten emellan Eder Kgl. Maj. och Pålandh måtte här optagas. Thet vore gott att Eder Kgl. Maj. behagade declarera sigh ther öfver then propositionen, på thet vij måge theri behörligen kunna mötha them Frantzöske.

Frantzöske residenten, monsieur de la Cour Grouillard, kom den 9. huius [9./19. Oktober 1646] hijt och hade i går första audiencen. Han contesterade sin herres store ijfver och nijt at göra fridh, then thertill beveekes af the medellösheet som äre i hans staat, jämväll och för Generalstaternes påör- kiande och praecipitation. Ehvadh lickväll görs, så vill kongen i Frankrijke arbeta therpå och våga thet ytersta för Eder Kgl. Maj. såssom sin vaillanteste allierades contentement.

Inkomne aviser finnes under lit. G.