Sedan som Eders Kgl. Maj. legat greff Johan Oxenstierna härifrån förreeste, ähr på denne ohrten inthet vijdare företaget, än att the keijsserlige gesand- terne hafva igenom mediatorerne låthit förklara sig emot dhe Frantzösche uthi någre puncter, såssom theres upsatt på Italiensche lit. A härhoos fogadt uthvijsar.

Däropå hafver her d’Avaux giordt een particularvisite til her Trautmans- dorff, hit rest, såssom skulle vara taalt och handlat om åthskillige saaker som the keijsserlige hafva uthspridt och under lit. B finnes. Därtill doch her d’Avaux neekar och säger thet mehrendeels vara fingerat och anorledes uttydt än som taalat var, och ärnar theröfver giöra een schrifftlig refutation.

Frantzösche gesandterne besökte i går mediatores, recommenderandes them tvenne ehronden, först at the hoos them keijsserlige och Spansche ville än ytterligare insistera på passport och frij legde för Portugische gesandterne; sedan at the motte protestera emot den action som uthi Milan begynnes emot Printz Edvard, medh hvilken Spanierne dersammastädes veele begynna een rättegång och hafva honom förordnadt een advocat som hans saak försvara skulle. Om the nu häropå annan resolution kunna erhålla, änsom the senast bekommer, hafver man härnäst til at förnimma.

Fransösche gesandterne förundra sig högeligen, at the keijsserlige och Spanische finnas mehra retiréz än tilförende och medh tractaten inthet vijdare företaga. Hvarutaf the giöra sig gissning att the motte något hafva förbär- gat, som the vänta opå, och veete fördenskuldh inthet annat til råda, än at man afbijdar tijden at förnimma hvart uth värkedt omsijder vil löpa.

Medh mediatorerne ähr the illa tilfridz, som uthi alle motto bevijsa sig partialisch och altidh rudes uthi det som Franckrijke toucherar. Hvarföre the hafva varit sinnade at stöta them dherutaf och gå them i negotiationen förbij, synnerlig den påfvesche, men hafva deruthi inthet kunnat blifva eense.

Orsakerne, hvarföre the keijsserlige således stutza och traisnera värkedt, hålles therföre vara först at the Spansche sedan som thet dubbla gifftermålet som är skeedt emellan Keijssarens sohn och kungen i Spaniens dotter, ochSpaniens sohn och Keijssarens dotter

Der nachmalige Kaiser Leopold I. heiratete am 12. Dezember 1666 die Infantin Margaretha Theresia, während Philipp IV. am 8. November 1649 in zweiter Ehe Maria Anna von Österreich heiratete.

praevalera vidh keijsserlige hofvet, at Trautmansdorffs consilier inthet mehra hafva den krafft som tilförende, utan tvertemot skal han vara dher såväl som hoos catholische stenderne beskylter, at han för myckit hafver praecipiterat sig uthi offerter emot Frantzoserne, hvilke emedan the therigenom ähre blefne stälte och sigh medh förste postulater inthet contenterat, uthan begiärat sedan mehra, skulle honom, Trautmansdorff, ordre vara tilkommen, häreffter at hålla tilbaka, förmeenandes at Franckrijke såssom den dher friden mehra tarfvar, skulle derigenom bättre beqväma sig.

Dhertil hafva Spanierne giordt försäkringar, at the medh föreenade staterne i Nederlandh skulle förlijkas, såssom thet reedan så vida kommit ähr, at the öfver 71 articlar ähr richtige, hvilke utaf någre af Staternes pleni- potentierade ähre underschrefne, hvarigenom the förmoda antingen at sepa- rera them ifrån hvarandre eller och bringa Franckrijke dhertil at thet medh Spanien i lijka motto skulle slutha, gifvandes Keijssaren förtröstning at han sedan medh sine saaker och Tyske friden bättre skulle komma tilrätta.

Hvilket Frantzösche gesandterne sielfve befruchta. Och ändogh icke någon solenn proposition utaf Spanierne är skiedd, så hafva the lijkväl utaf Sta- terne, jemväl och utaf Trautmansdorff förnimmit, at the ähre sinnade at taga sig temmelig när at contentera Franckrijke, såssom the reedan medh Staterne giordt hafva, nembligen til at cedera Roussillon och hvadh Franck- rijke uthi Flandren och Artois innehafver. Medh Catalaunien och Portugal, som härtil hafver gifvit störste difficulteten, är och så vida kommit at Spanien bevilliar them itt stilleståndh. Och består nu allena tvisten opå tijden och åhretahlet; i thet Franckrijke begiährar the motte blifva vidh samme termino såssom Staterne, men Spanien vil inthet unna them stille- ståndet så långt, at Franckrijke inthet skal medh krig assistera Portugal exspiratis induciis, ähr begiärat, men af Frantzoserne uthslaget. Den tridie orsaken til deres åtherslag hålles före vare den Italienische liguan som på färde ähr emot Franckrijke, hvilken gesandterne sielfva fruchta allaredo vara sluthen, som Påfven thet nogsampt hafver låthit spöria, i thet han genom sin stat lät convoijera Spanische folket som kom til at uphäfva belägringen för Orbitello, hvarigenom Spanien nu så myckit mehra äre animerade.

4. Uthi deres kraam tienar och thet hemlige missförståndh, som iblandh the stoore herrarne i Franckrijke yppas, såssom thet nyligen så vida är uth- brustet, at prince de Condé

Heinrich II. von Bourbon, Herzog von Condé, * 1. September 1588, † 26. Dezember 1646.

medh sitt anhang hafver retirerat sig från håfve, såssom säges åth Bourgogne, hvilken och altidh hafver tesmoignerat een vedervillie til den Italienische expeditionen. Hans sohn, duc Enguien

Vgl. S. 99 Anm. 2. Er führte bis zum Tode seines Vaters Heinrich (vorstehende Anm.) den Titel eines Herzogs von Enghien.

,malcontent öfver thet han inthet hafver kunnat erhålla chargen af ammiral de France i duc de Brezés

Urbain de Maillé, marquis de Brézé, genannt Maréchal de Brézé, * 1597, † 13. Februar 1650. 1632 weilte er als Gesandter bei Gustav Adolf. Nach dem Tode Ludwigs XIII. zog er sich von allen Ämtern zurück. Sein Lebenslauf in Grande Encyclopedie VII S. 1194. APK 3861.

 ställe (hvilken charge the befruchta cardinalen, såssom Richelieu giorde, villia draga på sig under thet skeenet at drott- ningen reserverar sig den samma), träder närmare uthi någon suspect familiaritet och confidence medh duc d’Orléans

Gaston duc d’Orléans, * 25. April 1608, seit 1626 Herzog, † 2. Februar 1660. NBG XXXVIII (1864) Sp. 812–814. APK 18546–18551.

, mellan hvilke beggies härtil altidh hafver varit något missförståndh.

Så at Spanierne såväl som the keijsserlige, såssom thet alt och slijkt genom sine intelligentier erfahra och uthan tvifvel augmentera, giöre sig hoppning til mutation och trouble på den sijden.

5. Hvadh för oppositioner och interessenter the vänta upå, som skole giöra Eders Kgl. Maj. satisfaction här i Tysklandh sna[rt] är inthet vidare kunnigt, än hvadh gemeene discourser så löpa om Påhlandh, Dannemarck och stenderne.

Dogh hafva i förgår Staternes gesandter varit hoos then Frantzösche och i den saaken talat mechta högt, repraesenterandes sitt interesse i saken och den obilligheet then synes, at Eders Kgl. Maj. således skulle gravera een evangelisch churfurst medh mehra sådant som them Frantzösche är sälsampt förekommit, emedan the härtil annorledes hafva talat såväl emot them som Eders Kgl. Maj. legater. Däropå the hafva förklarat sig, at hafva nyligen bekommit annan ordre och vore sinnade at förehålla mig thet samma. Och synes altså lijkt, at den Dansche ambassadan motte det hafva förorsakadt, såsom Frantzösche gesandterne befruchta, at emellan them och Dannemarck någon praejudicerligit motte förehafvas.

Dherhoos berättas och, at hertigen af Lottringen skulle hafva tilbudit chur- fursten af Brandenburg penningar och 10 000 man ad recuperationem Pome- raniae, men sådant vara uthslagit. För desse orsaker och hvadh mehra the keijsserlige måge hafva sig förbehållit, stutzar altså heele värcket och blifver inthet tilgiordt, hvaröfver Frantzösche gesandterne äre perplex och illa til- fridz. Och är i medler tijdh deres förslag som tilförende, at man för all ting söker til contentera Beijerfursten, hvilken allena the hålla capabel at bringa Keijssaren til fridh och sådane conditioner the begära.

Och endogh the, til at erhålla den effect, hafva effter hållin concert medh greff Johan Oxenstierna försäkrat Beijersche gesandterne på churdigniteten och een deel af Öfverpfaltz för theres herre, så beklaga the at the här them Beijersche inthet äre trodde, för thet at Eders Kgl. Maj. legater hafva taalt contrarium i Osnabrugk, hvarmedh Frantzoserne inthet äre väl tilfridz, uthan hålle nödigt at man först uthelåther sig emot Beijeren, huruleda han kan blifva förnögdh, på thet han sedan så myckit mehra må poussera them keijsserlige.

At förfärdiga instrumentum pacis, såssom medh greff Johan sidst blef afftalt, hålla the onödigt, förrän man vidare kommer til accord medh them keijsserlige.