Galli villia fuller ännu stå på anno 1618 såsom termino a quo i amnestien, men mena att när chronorne få sin particularsatisfaction och ständerne äredhermedh tillfrijdz, att man motte taga vijdh 1624, som dhe käijserlige biuda. The Altenburgiske mena, at så frampt man går ifrån 1618, giör man publico bättre gagn, att man tager 1620. Thermedh är ändå intet Ferdinandi regerung ophäfven ifrån sin begynnelse. Galli mena at Pfaltz hafver orsak at tacka Gudh och cronorne, om han får Underpfaltz heela och hållet, som han det hade anno 1618, igen och een deel af Öfverpfaltz. Thet samma kunde man spänna och sträckia, så gott och långt man kunde. Thet som öfverblefve motte Bavarus taga in solutum iure perpetuo. Hvadh churvurde vijdkommer, falla Galli them käijserlige bij, att Bäijeren blifver som han är, och Pfaltz den ottendende churfurst. Würtenberg, Sarbruch och dhe andhra som vij hafva specificerat, vilia dhe i lijka motto medh oss secundera till dheras restitution i the sakerne som röra och flijta af detta krieget. Är nogot annat som them besvärer och hafve sitt ursprung annorstädes, thet achte the intet vara af nogon sådan consideration, att man therföre skulle här ophålla tractaten och tijden.

Uti commerciepuncten låta Galli ständerne sättia, hvadh dhe villa till sitt bästa, allenast det går deras commercier här i Romerske rijket an. För Franckrijke och dess interesse hafva de intet att påminna, hoppas ock att ständerne intet nogot ämnada som löper theres herres heemstat till förfångh och skada. Om på Kgl. Maj. vägnar vij ville nogot föra in, hoppades de att vij giordet medh een sådan consideration och varsamheet, att ständerne och helst städerne intet fattade nogon jalousie deröfver, varandes dhe ämna på then ohrten och lätte att stöta för hufudet.

Uti Franckrijkes satisfaction äre dhe närmare än jagh hafve trodt. Traut- manssdorf hafver medh sitt af- och anreesande så mycket vunnet hoos de Fransöske, att dhe, venandes nu sidst vara sant hvadh från Osnabrug berättades, att vij ther vore richtige och intet villiandes vara then sidste, som skulle böra afvunden, hafva 1. uti Franckrijkes praetension afstått vackra stycken, såsom Ortenaw, Brisgaw, Newburg, Sarwerne och valstä- derna; 2. offererat erchiehertigerne som skola cedera thet som Franckrijke för 3 millioner gyllen at betala nu strachst een och the andra i the tu näst- föliande åhren, så att alt contenderas innan 3 åhr löpa till ändha; 3. tillbudet att vilia betala halffparten af skulden, som heffter på Elsas, hvilken hälffte stiger på een million; 3. lofvat att vilia adsistera Käijsaren emot Turken först nu så längie han är i apprehension och fara för det kriget, åhrligen 150 000 och sedan om kriget går heem, entretenera 10 000 man på sin egen pung; 4. tillsagt at vilia quittera sin praetension på Beenfeldt så frampt cronan Sverige gifver det åt stifftet Strasbourg igen. Nu ångra de att de hafva släpt valstäderne, effter dhe liggia så väl till för Brisac. The proteste- rande cantones skole rådha Franckrijke att stå effter samma valstäder. The vilia fuller giärna taga sin ordh igen, men som jag märker, skij de derföre och äre nögde om de få 1. dhe 10 richsstäderne och 2. Philipsbourg, allenast bare besättningen i thenne. The käijserlige märkiandes de Fransöskes facilitet att ryggia, jämvel then successen the mena sig nu hafva, äre intet tillfrijdzmedh penningesumman, eij eller vilia de vilfara Frankrijke i de tvenne begärte styken. Om alt annat blifver richtigt, så tyckes att ock Franckrijke släpper dett.

The låtes vara rätt hoga effter frijden och hafva vijdlöffteligen föredraget the rationes som them thertill beverka, hvilke jagh intet kan ogilla. I synner- heet ligger them tu ting i hufudet: 1. Hollendernes begärelse att sluta medh Spanien, hvilke nu reeda hafva så när förderfvat denne campagnen medh sin cunctation till feldtoget och praecipitation i tractaten; 2. thet molnet som opgår i Italien och tyckes höta Franckrijke. The bekänna att dhe reda märkia een stoor man opå Contarini och befara att ligan motte der blifva större och farligare än man troor. När jag optäckte them hvadh å Kgl. Maj. vägnar vij yterst kunde stå på, tysnade dhe och sågo på hvarannan. Fuller lofva the villa secondera oss deri, så myket de kunna. The mena ock, at om Kgl. Maj. skulle ville taga emot heela Pommeren utan churfurstens och interessenternes consens, skulle det väl gå. Thet samme sade Trautmansdorf idagh när jagh var hoos honom. Men de rada alla, att man ville see gå fram tijden och det som kan blifva varachtigt. Jag hinner intet föra in alla deras skääl. The alleguerade sitt exempel och procedere medh Franckrijkes satisfaction. Then the förmoda sigh hafva kunnat nå större och bättre, men hafva lijkväl skrifvit heem och råt sin herre och hans ministrer till moderata consilia. Duc de Longueville gladde sig deröfver, at det var väl optaget der- hemma och blifver här berömt af een och annan. The sade sig och hafva sport åtskillige effecter deraf.