87/97/119

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine

Osnabrück 1646 April 27/Mai 7

Pr.: Stockholm 1646 Mai 14/24

Ausf.: DG, A I 1, Legat. [4], 719–721

Übergabe der kaiserlichen Duplik auf die schwedische Replik. Bitte der evangelischen Deputierten um schwedische Hilfe zur Beilegung der Gravamina. Mitteilungen Trauttmansdorffs über sein beabsichtigtes Eingreifen in die Verhandlungen über die Gravamina und Bitte um Übereinkunft über die schwedischen Satisfaktionen vor seiner Abreise nach Münster. Weitgehende kaiserliche Angebote an Schweden und Kurbrandenburg. Kaiserliches Instrumentum pacificationis. Besuch des mecklenburgischen Gesandten: Wismar.

Medh sidste posten, som kom den 21. huius [21. April/1. Mai 1646], hafve Eders Kgl. Maj. allernådigste skrifvelsse af den 4. dito [4./14. April 1646]

Nr. 87 (S. 236ff.).

vij medh allerunderdånigst vyrdning väll unfångit. Finne theruthinnan icke stoort at svara på, uthan skole hörsamligen i acht taga och efterkomma hvadh Eder Kgl. Maj. theruth allernådigst behagar at befalla.

Sedan vårt sidste är här på thenne ohrten föga föreluppit mehra än at the keijsserlige gessandterne läte then 20. huius [20./30. April 1646] genom theras secreterare gifva oss till förstå, at emedan the nu efter 16 veekürs förlopp ifrå then tijden vår replicque och theras svar var uthkommit, om- sijder hade fått af ständerne, på hvilka the kastade skulden af drögzmåhlet, theras betänkiande theröfver, vore the sinnade at komma till oss och göraduplicquen. Hvilket vij så läthe skee. The komme förthenskuldh alle tree dagen therefter, var den 21. huius [21. April/1. Mai 1646], tå vij tänckte them, lijka som tillförende var skeedt, villa låtha genom bägge sijdors secreterare, som och vore tillstädes, thet samma uthi protocoll optaga. Men efter the hade thet allareedo skriffteligen opsatt, bleef thet af theras secretario legationis oss allenast föreläsit och, emedan thet var itt maculeradt concept, lofvat at oss een afskrifft theraf dagen therefter tillskickas skulle. Punctum satisfactionis hade the à part affattat, ställandes i vårt sköön at låtha then antingen annecteras uthi instrumentet vidh the andre punchterne eller och särdeles. Effter theras tillsäijelsse finge vij sedan thet samma och är thet sådant som copian under lit. A uthvijsar.

Den 24. dito vore the Altenburgiske, Brunssvijk-Lunenburgiske och Weij- mariske, deputerade af samptlige evangeliske ständerne, hoos oss och å theras vägnar öfverlefvererade oss bijfogade punchter under lit. B med begäran, at emedan the funne gemutherne hoos the catholiske så förhärdade, at the ingaledes kunde komma tillrätta medh them, vij tå ville taga oss theras saak an och therhän förhielpa, at tractatus gravaminum måtte till theras contentement blifva befordrad. Hvaruthinnan vij them lofvade alle möijelige officia.

Grefven af Trautmanssdorf sände i går secreteraren Schroder till secreteraren Biörneklou

Hierüber machte Johan Oxenstierna am 28. April/8. Mai 1646 Rosenhane Mitteilung: J. Ox. Slg. A II.

och lät genom honom säija oss: 1. att han hade fåt breef ifrå Keijssaren och theruthinnan ordre at, för then fahra som var för ögonen af Turkens starka krigzrustningh, skynda här medh tractaten; 2. att han, grefven af Trautmanssdorf, var adverterat ifrå sine colleger i Munster, thet tvenne deputati catholicorum, then Corfeijske

Adam Adami, Abt von Murrhardt, Weihbischof zu Hildesheim, * 1610 Mülheim a. Rh., † 19. Februar/1. März 1663 Hildesheim. ADB I S. 46; NDB I S. 55; Friedrich Israel: Adam Adami und seine Arcana pacis Westpbalicae. Berlin 1909 (Historische Studien 69); Paulus Volk: Der Friedensbevollmächtigte Adam Adami aus Mülheim bei den Verhandlungen in Münster und Osnabrück (1645–1648). Aus unbekannten Briefen. In Annalen D. Hist. V. f. d. Niederrhein 142/143 (1943) S. 84ff. APK 63–67.

 och Augssburgiske

Johann von Leuchselring (Leuxelring), Syndikus der Stadt Augsburg: APW, III A 1 S. 353. Er amtierte seit dem 14. Februar 1636 in Augsburg als Stadtkanzler, wahrscheinlich aufgrund einer kaiserlichen Intervention. Leuchselring war katholisch. Seine Familie lebte im Exil in Tirol. Über Herkunft und späteren Verbleib – er wurde 1649 von der Stadt entlassen – ist nichts bekannt (frdl. Auskunft des Stadtarchivs Augsburg). Vgl. Leonhard Lenk: Augsburger Bürgertum im Späthumanismus und Frühbarock 1580–1700. Phil. Diss. München 1952 (Augsburg 1968) (Abhandlungen zur Geschichte der Stadt Augsburg 17); Paul von Stetten: Geschichte der Stadt Augsburg II (Frankfurt und Leipzig 1758) passim.

, som hafva varit här och tillijka medh the andre bijvistat tractatui gravaminum, men för någre dagar sedan äre öfverdragne till Munster, at göra relation om thet som här nu uthi 9 sessioner, af hvilka the 7 förre reedo äre insände, och nu the 2 sidre, som fuller lära blifva the sidsta them emellan, härhoos föllia under lit. C, D, är passerat, skole göra ther någon villevalla uthrsakerne, och förthenskuldh nödigt funnit, att han med thet allraförsta måtte förfoga sigh tijt öfver, till at i tijdh dämpa och förekomma then irring som theraf syntes villia härröra. Emedan han nu för then orsaken skuldh hafver måst resolvera, at som idagh begifva sigh tijt, så skulle han gärna see, at han tillförende hade fåt göra itt vist aftaal med oss, i synnerheet öfver punc- tum satisfactionis, gifvandes oss såssom vidh handen till at besökia honom, efter han näst tillförende hade med sine colleger varit hoos oss.

Vij foore therföre efter måltijden till honom och funne ther grefven af Lamberg och Crane för oss. Näst thet att vij berömbde hans intention till at ryma uhr vägen thet som kunde vore fridzhandelen förhinderligit, öns- kade vij honom lycka på reesan och at thet måtte väll aflöpa. The fölle strax på talet om duplicquen, begärandes vij ville tå svara therpå och öfver then eene och andre punchten, eenkannerlig satisfactionen, oss ändteligen förklara och uthlåtha. Men vij excuserade oss, förebärandes oss till ingen annan ända vara komne, än at önska honom, grefven af Trautmanssdorf, lycka på reesan. Icke desto mindre insisterade the på sitt förre taal, i synner- heet om satisfactionen, och berömmandes Keijssarens alfvare och begärelsse till friden, per discours föreslogo

Vgl. Urk. u. Aktenst. XXIII 1 S. 86f.; G. Breucker S. 50ff.; B. Ph. von Chemnitz IV 6 S. 116ff.

med stiffterne och Wissmar, heela Pom- meren, till hvilket the sade Keijssaren gifva sitt samtyckie, och lofvade sigh villia göra thet bästa at och så disponera Churbrandenburg till at gifva sin consens thertill, hvilken the hoppades kunna erhållas, effter Keijssaren ville gifva honom till vederlagh igen een så stoor summa penningar, som Eder Kgl. Maj. för detta till satisfaction hafver varit anbudin, och ther han äntå icke ville vara thermed tillfridz, opfylla thet öfrige med stifft Halberstadt. Bode vij ville i lijka måtto göra vårt till at öfvertala the Brandenburgiske

In dieser Relation fehlt jeder Hinweis auf den für Salvius sehr enttäuschenden Besuch vom 21. April/ 1. Mai 1646 bei Wittgenstein, bei dem er seine noch immer gehegten Hoffnungen auf eine branden- burgisch-schwedische Heirat endgültig zusammenbrechen sah. Vgl. Urk. u. Aktenst. IV S. 437f. Die nun eingeleitete Reise von Löbens zum Kurfürsten, um endgültige Resolutionen einzuholen, war die Folge dieses Gesprächs.

.

På lychtone komme the fram med itt latiniskt, som the kallade, instrumento pacificationis

Project des Instrumenti pacis, wie es von kayserlicher Seite den Schweden ist exhibiret worden: J. G. von Meiern III S. 66–73.

, hvaruthinnan the punchtevijs hade fölgt samma ordning som uthi vår replicque af oss var hållin, hvilket the oss så obiter vijste, och efter vij gärna hade hafft thet händer emellan, märkiandes at ther var något uthi som tiente till fridens befordring, begärte vij thet måtte oss skriffteligen communiceras. The lofvade sigh villia låtha thet afskrifva, emedan thet var allenast itt omunderat concept, och oss idagh tillsända. Hvilket vij nu vänta och ärna, eftersom vij idagh hafva hafft bodh tijt och förnimma, at grefven af Lamberg och doctor Crane skole villia i morgon sielfve komma till oss att thet öfverlefverera och therjämpte tala något mehra med oss, med nästaffgående post Eder Kgl. Maj. thet i underdånigheet at tillskicka.

Nu förnimme vij, at grefven af Trautmanssdorf idagh bijtida är fortreest till Munster.

På stunden var then Mecklenburgiske gessandten hoos oss och på sin herres vägnar recommenderade oss, icke såssom tillförende protesterandes, at för- medla vår in puncto satisfactionis giorde praetension på Wissmar och ther- till hörige ohrter. Bekände at hans herre var Eder Kgl. Maj. högt obligerat, såssom then eendeste, genom hvilkens faveur han vore kommen till sin landh igen, och försåge sigh förthenskuldh så mycket mehra till Eder Kgl. Maj., at Eder Kgl. Maj. icke allenast på alle fall skulle hielpa maintenera honom thervidh, uthan och för thet öfrige vara honom uthi hans angelägen- heeter till styrkio och bijståndh, eftersom han och aldeles ville hafva itt och annat Eders Kgl. Maj. höga discretion heemstält. Han ville till tacksam- heet igen äntå inryma och altidh, ther så behöfdes, hålla Eder Kgl. Maj. Wissmar med een frij statione navium uthi then hampnen tillhanda och öppen. Effter han nu icke opponerade sigh uthi thenne saken, så bode vij honom föreslå, hvad meddell honom thertill tycktes. Men han kunde thet inthet göra, uthan togh thet ad referendum op. Och vij insistera alt bortåth häruthinnan Eders Kgl. Maj. förrige ordrer.

Hvadh grefvinnans af Schaumburgz gessandter

Johann Konrad Schlüter: APW, III D 1 S. 351 unter Holstein. Ob er Vertreter des Herzogs von Schleswig-Holstein-Gottorf oder des Königs von Dänemark war, der einzigen holsteinischen Reichsstände, konnte nicht ermittelt werden (frdl. Auskunft des Landesarchivs Schleswig).

hoos oss hafver ingifvit, är copialiter under lit. E. Vij varde honom therpå efter sakssens ägenskap svarandes.

Ifrå residenten Rosenhanen är uthi nästförledne veeku inkommit thet som under lit. F finnes. Vij förmoda at grefven af Trautmanssdorff skal innan näste postedagh komma tilbakars igen, tå vij kunna få tillfälle at i under- dånigheet berätta Eder Kgl. Maj. något mehra och uthförligare, hvadh i- medlertijdh är och kan passera.

Beilagen in DG, A I 1, Legat. [4]:

A: 722–731’ Kaiserliche Duplik auf die schwedische Replik. Osnabrück 1646 Mai 1 n. St. [Druck: J. G. v. Meiern III S. 54–66]

B: 732–745 Memoriale der evangelischen Gesandten. Ohne Ort und Tag [Druck: J. G. V. Meiern II S. 642ff.]

C: 746–751 Protokoll der 8. Sitzung der ständischen Deputierten wegen der Gravamina. Osna- brück 1646 April 22/Mai 2 [Druck: J. G. V. Meiern II S. 619–623]

D: 752–760’ Desgl. 9. Sitzung. Osnabrück 1646 April 25/Mai 5 [Druck: J. G. v. Meiern II S. 623–629]

E: 761–762 Dergräflich-schaumburgische Gesandte Konrad Schlüter an die schwedischen Gesandten. Osnabrück 1646 April 25/Mai 5

F: 763–764 Rosenhane an Salvius. Münster 1646 April 24/Mai 4