–/65/82

Axel Oxenstierna an Johan Oxenstierna

Stockholm 1646 Februar 28/März 10

Pr.: Osnabrück 1646 März 17/27

Druck: Gjörwell Nr. 97 (S. 241ff.) nach J. Ox. Slg. B II

Gesandtschaft Saint-Romains. Rat zu vorsichtigem Verhalten gegenüber den französischen Ge- sandten. Standfestigkeit in den Satisfaktionsforderungen. Verhältnis Schwedens zu den Reichs- ständen. Geringe Friedensaussichten.

Saint-Romain habe sich seither ruhig gehalten und warte offensichtlich auf die Rück- kehr der Königin von ihrer Reise oder aber auf neue Berichte aus Münster.

Hvadh nu Eder hendt ähr sedhan och mädhan d’Avauz haffver varit hoos Eder, ded lenchtar jag efter at veta, alldenstundh denne Françöseske carelen kommer mig fuller inted fremmed före, nähr jag dens ingenia, sedher och intentioner betrachtar, haffvandes der sjelffver prober uthaff.

Die Zulassung des französischen Residenten zu den Verhandlungen dürfe nur auf Gegenseitigkeit erfolgen. Die Stifter solle man sich nicht streitig machen lassen. Ju råder jag Dig at stå fast, dock medh höfflige och modeste ord, och holla så mycket Du kant, Din socium därtill.

Die Schwierigkeiten bei der Satisfaktion seien ihm bekannt, auch die Gegner der schwedischen Forderungen. Trotzdem glaube er an einen Erfolg. Misunt brödh smakar icke heller illa! Och ähr best at I stå styfft på Edre postulatis, inted kommandes till någon limitation, så länge I ingen bettre adparence sij till fredhen ähn jag ähn merker. Eder instruction ähr klar nog, och därifrån at vijka står Eder inted an. Och annan resolution här at falla sijr jag ingen skääl till.

Stendernes procedurer ähre mig nog bekende, och veet jag väl hvadh de föra för besvär medh sig. Men så hielper I under våre religionsförvanters och till politke semia emellan dem och den reformerade, och görer I ded öffrige hvadh I kone medh maneer. Undvijker så mykedt I förmå invidien. Men blijfver icke dest mindre real i alle Edre actioner, och fölier den foot som härtill alle saker hoos oss ähre funderade opå. Ja sijr fuller at på freden arbetas, kanske aff en och annan på et stillestondh. Jag sijr och fuller hvadh skääl till misstroende ähr, och huru nu alla consilia agiteras och löpa. Men ded ähr best at man blifver sig sielff lijk, beholler desseinen, observerar försichtigt hvadh som passerar och göres och holler saken oprät så mykedt man kan och Gudh giffver nådhen till. Ded sätter sig väl, och ded finnes framdeles och ex occasione något ährligt expedient.

Skall jag seija min mening, så tycker mig intet at universalfreden ähnnu ähr morgen, så vijdt jag des motiver kan affsij och döma, med mindhre fahran aff Turken så högt adprehenderas, att man quibuscunque conditio-nibus på vederpartens sijdha springer därutij. Hvilkedt Du haffver väl at öfverväga och at taga i tractaten i acht. Doch sosom Du äst in loco, så kanske Du finner andre orsaker och andhre omstendigheeter som och för- orsaka en annan censur om sakerna.