Sakerne på thenne ohrten och, så mycket oss är vitterligit, i Munster beroo än i samma terminis, som för detta och i vårt sidste breef af den 24. passato [24. November 14. Dezember]

APW, II C 1 Nr. 443 (S. 857ff.).

underdånigst är mält. Ständernes guthachten

Vgl. S. 5 Anm. 3.

 är inthet ännu i alla stycker färdigt. Tvisten emellan the Lutterske och Callvinisterne om thesses fulkomlige begripande under religionsfriden

Vgl. J. G. von Meiern II S. 8.

 står ännu och siuder. Thet är lickväll förmodeligit at reformati nöija sigh antingen thermed, at the niuta lijka med them andra skydh och justitiens administration eller och at the opskiuta denne disputen till bättre fram.

Ther är nu een annan dispute opkommen emellan the furstlige och Hänsse- städernes deputerade. Thesse hafva anhållit och drifvit at corpus Hansae och dess interesse måtte på tienlige ohrten i guthachtenet införas

Memoriale der von dem Collegio Hanseatico Abgeordneten, derer Hansee-Städte in dem Aufsatz nahmentlich mit zu gedencken. Osnabrück 17./27. November 1645: J. G. von Meiern II S. 111ff.

. The furstlige hafva strax bevilliat och Hänssestäderne här och ther ihugkommit brede vidh rikzstäderne. The hafva och sökt hoos oss, at the måtte i replicquen införas, som theras opsat under lit. A med meera vijsar

Gründe, weswegen der Hanse-Städte in den Aufsätzen der Evangelischen nahmentlich zu gedencken sey, dictatum Osnabrück 18./28. November 1645: ebd. S. 113ff.

. Efteråt och sedan tillsattet om Hänsestäderne var kommit ad dictaturam, besinna the furstlige sigh och blifva eense at plåna thet uth igen, förebärandes at thet vore 1. obrukeligit i rijket och på rikzconventer at ihugkomma Hänsestäderne som it särdeles corpus brede vidh rikzstäderne; 2. öfverflödigt, alldenstundh Hänsestäderne som nu liggia inom Romerske rijket, blifva äntå nämbde i thetta guthachten och framdeles kunna begripas under thenne tractaten antingen som rikzens immediat- eller som mediatstäder; 3. ovitterligit och förborgat hvarpå Hänssebundet vore grundat

Historische Nachricht vom Bund der Hanse-Städte, wie solcher sowol in- als ausserhalb des Deutschen Reichs confirmiret und approbiret worden, dictatum 28. November/ 8. Dezember 1645: ebd. S. 116ff.

, ville the läggia fram tabulas foederis och låta the andre ständerne see them, måtte thet inthet hafva så stoort betänkiande. Theremot hafva deputati Hansae gifvit in hoos the furstlige och med oss communicerat under lit. B och C bijlagde memorial och förklaring öfver sine principalers interesse i thenne saken. The furstlige och städiske collegia äre idagh till conference therom. The furstlige meena, at Hänssestäderne kunna på behörligit sätt ihugkommas under commercie- punchten. Tijden lärer, huru the häruthinnan förlijkas. Admissio statuum exclusorum är inthet än richtig. Hvadh the keijserlige slå them före för conditioner och hvadh betänkiande the uthslutne, eenkannerlig Magde- burgenses, hafva theremot, finnes under lit. D, E, F.

Icke häller hafva vij fåt svar på vår skrifvelsse till the keijserlige om inter- pretatione Caesarei salviconductus. The synes alt sådant spara, till thess Trautmanssdorff kommer eller vij besökia them igen, eftersom vij inthet hafva på theras visite än varit hoos them, uthan ämna thet göra eenthera dagen i thenne veekun. Hvadh residenten Rosenhanen mäler om Trautmanss- dorff och thet som elliest i förledne veeku är i Munster förefallit, thet gifva copierne under lit. G, H, J, K, L uthförligare tilkänna.

Ambassadeuren her Servien kom hijt then 27. passato [27. November/ 7. Dezember 1645]

Dieses Datum enthält auch der Brief Johan Oxenstiernas an Rosenhane vom 1./11. Dezember 1645 (J. Ox. Slg. A II). Oxenstierna vermutete, Servien wolle erkunden, ob die Schweden Sonderverhandlungen mit den Kaiserlichen aufgenommen hätten. Er habe jedoch Servien über die schwedische Bündnistreue nicht im Zweifel gelassen. Vgl. G. H. Bougeant IV S. 126f.

och reeste i går tilbakar igen åt Munster. Hans värf var at tala med oss och förvissa om Frankrijkes alfvarsamme och beständige cooperation i thenne tractaten aldeles efter alliancen. Hvilken contestation, ehuruväll the tillförende hadet giordt och förmodade, skulle hafva rum hoos oss, the lickväll nu tyckte vara och skee à propos, aldenstundh Trautmanss- dorff väntandes hijt och skall efter all apparence han villia för alt annat försökia, om han kan draga ständerne på een annan vägh, än the nu äre, och contentera cronan Sverige, skilliandes thermed cronorne från hvar andre

Vgl. J. G. von Meiern II S. 74f.

. Med legatione Gallica hade han, som Servien sade, lijtet talt i tvenne theras sammankompster under visiten och revisiten; sade honom, Traut- manssdorf, tala om sitt oprichtige opsat, men therhoos vara retenue och hålla baak om backan. Galli hafva icke eller kommit åt at tala mycket medhonom, efter han var allena och gaff inthet Longueville titulen af altesse, som lickväll grefven af Nassau och Vollmar hafva giordt. Trautmanssdorff hafver fördt sine ord på Italiänske och kallat Longueville signor duca. Theruthaf, at Trautmanssdorf hafver medh them så omgåth och elliest synts villia hasta hijt, apprehenderade legatio Gallica hans förehafvande på thenne ohrten så mycket mehra. Kunde hända at Caesareani och Hispani, som någre reesar hafva besökt residenten Rosenhanen och nyligen reciprocerat visiter medh migh, Salvio, i Munster, hafva af thet tillfället vellat gifva oss någre vidrige impressioner om Frankrijkes eensijdige handling och hveekachtigheet; om så vore, hoppades legatio Gallica att vij, hafvandes prob af thet, som härtill och sedan förbundet är oprättat, är passerat, skole vara bättre försäkrade om Frankrijkes och theras oprichtigheet och hålla slijka fiendens finesser för suspect och försåteligh. Frankrijke hade ingen orsak at förlåta Eder Kgl. Maj., uthan fast mehra sigh så comportera och laga, at Eder Kgl. Maj. må hafva orsak at insistera bundet och sine therpå funderade loflige actioner i kriget till fridens befordrande. Frankrijke befunne sigh vidh thenne con- junctionen såväll som någon sin tillförende, och kunde väll besinna at så frampt the skulle vara vållan till alliancens och thenne bundets söndran, förän friden vore erhållin, hade Frankrijke at förvänta icke allenast een evig blasme af perfidie hoos heela världen, uthan och een mächta ringa försäkring och stöödh, at thet som een deel particulariter för sigh afhandlade, skulle af vederparten obråtzligen och länge blifva hållet. Att thet på een tijdh drögdes, förän jag, Salvius, kom öfver till Munster och ther stodder, inthet kom till sluuth öfver replicquens inrättande, hade legatio Gallica, som Servien sade, tagit således op, som sökte vij dilation, så länge svar måtte komma uhr Sverige på Spagniernes Pignerandas

Gaspar de Bracamonte y Guzmán, Conde de Peñaranda, † 1676 Madrid. Kurze Biographie in Diccionario de Historia de España II (Madrid 1952) S. 455–457; Colecciòn de Documentos inéditos para la Historia de España LXXXIV S. 563–570. Bild- nisse I S. 9. Vgl. auch die Korrespondenzen der spanischen Bevollmächtigten 1643–1648 in Colecciòn de Documentos inéditos para la Historia de España LXXXII– LXXXIV. APK 19264.

 och Saviedras offerten.

Vij hafva häruthinnan mött honom med lijka contestationer och vijste, at residenten Rosenhanen inthet hafver med maneer kunnat uthslå Saviedras och Pignerandas visiter; legationem Gallicam, som oftast besökia och taga visiter af the keijserlige och Spagniske i Munster, och såssom vij lijtandes på theras härtill pröfvade beständigheet inthet fatta stoor oumbrage therom, altså ville the vara i samma meening om oss igen.

Vederparten gofve fuller itt och annat före, såssom vij och äfvendå förnum- me, at the keijserlige skola låta sigh höra, thet the hafva budit Frankrijke till satisfaction Metz, Tull och Verdun sampt något af Elssas. Legatio Gallica och her Servien här närvarande hade inthet rördt therom; therföre hölle man thet för it spargement, thertill uthsprängt af vederparten, at vij måtte fatta then meeningen, at Frankrijke vore i full tractat och handlade sin saakaf under handen. Skulle Trautmanssdorf eller någon annan komma med thet tilbudet till oss, måtte legatio Gallica vara förvissat, at sådant förslag kunde lijtet värka. Dät vij drögde med öfverreesan till Munster, vore ingen annan orsak än ständerne. Vij ville först hafva theras guthachten

Vgl. S. 5 Anm. 3.

, at kunna däste bättre concertera med legatione Gallica, och efter ständerne vore alt förseena och tijden lopp sin koos, måste jagh, Salvius, draga åstadh, förän the blefve färdige; the vore ännu theröfver och förde sigh dageligen i nya disputer. Hvilket han, Servien, här in loco hade förnummit och talte på vårt inrådh med någre, rådandes at the i tijdh och förän Trautmanssdorf kom- me, samsatte sigh om it vist, thervidh the kunne blifva och cronan see på i sine replicquen. Mellan oss bleef thet aftalt, at vij måtte här afvänta Traut- manssdorfs ankompst och sedan bägge legationerne komma ihoop, at con- certera öfver replicquerne.

Landtgrefvinnans af Hessen-Cassell Furstlige Nådes abgesandter, her Schäfer

Reinhard Scheffer, Generalkriegskommissar und Gesandter der Landgräfin von Hessen-Kassel, * 20. August 1590 Marburg, † 11. Februar 1646 Marburg, erwähnt in ADB XXX S. 683. Bildnisse II S. 3; APK 22723f.

, lade i går in hoos oss högbemälte furstinnes particular-angelägen- heeter och gravamina, som copian under lit. M thet uthförligare gifver tilkänna.

Hvadh borgemästaren i Hamburg skrifver mig, Salvium, till om Hamburger stadzsyndici Broderi Pauli

Brodder Pauli, Syndikus bzw. Bürgermeister der Stadt Hamburg, * 1598 Husum, † 19. Januar 1679 Hamburg. ADB XXV S. 248–249. F. G. Buek, Hamburger Bürgermeister S. 111–116. Theatrum Europaeum V S. 739. APK 19196f.

återkompst uhr Danmark och hvadh ther hafver varit för project på vägen, huru thet sedan är vordet ändrat och vändts i een resolution, förmedelss hvilken then Glückstädiske tullen är änteligen op- häfven, thet vijsar extractet af brefvet under lit. N och två bijlagor O och P.

Feldtmarskalken her Torstensson hafver skrifvit mig, Johan Oxenstierna, till och ibland annat communicerat copian af thet memorial som till Eder Kgl. Maj. hertig Carll Gustafs Furstlige Nåde

Karl Gustav Pfalzgraf zu Zweibrücken, später König von Schweden, * 8./18. November 1622 Nyköping, † 13./23. Februar 1660 Göteborg. ADB XV S. 360–364. SMK IV S. 172–174. APK 19471–19474.

bringar medh sigh. Hvadh nu vidkommer the saker, som feldtmarskalken theruthi berörer och påmin- ner om thenne tractaten och in specie fångarnes förlossning efter chartellet och om ohrters restitution, vill man thet taga efter all möijligheet i acht. Men thet han begärar, man måtte här höra efter och erkundiga sigh om ständernes förslag öfver soldatescans contentement, synes gå för långt uth! Jagh hafver honom, her Torstensson, på nytt therom tillskrifvit och för- modar at han lärer sigh frambättre theröfver förklara.

D’Avangour reeste den 26. huius [26. November/6. Dezember 1645] här- igenom till Munster och tesmoignerade gott contentement och ijfver at repraesentera vidh hofvet i Frankrijke, hvadh feldtmarskalken her Torstens-son honom hafver committerat. Servien berättade at Thuillerie

Matthieu Coignet de La Tbuillerie, Comte de Courson, * 1594, † 1653. NBG XI (1855) Sp. 74.

hade af thet Danske folket, som nu afdankas, värfvat 2 à 3000 man, them the gärna villia hafva optill Rhenströmen, begärandes han, Servien, vårt sentiment och gode rådh, huru thet skulle kunna säkert och väll komma fram. Thet är svarat, at vij inthet egenteligen kunna säija något therom, men lofvade lick- väll villia höra, hvadh Eders Kgl. Maj. krigzofficerare och commendanter, såssom her Gustaff Steenbock

Gustaf Otto Stenbock, schwedischer Generalmajor und Oberbefehlshaber in Westfalen, * 7. Sep- tember 1614 Torpa, † 24. September 1685 Stockholm. SMK VII S. 200–202. F. F. Carlson: Minne af Riksamiralen grefve Gustaf Otto Stenbock (Svenska akademisk handlingar ifrån år 1796 XLVIII. Stockholm 1873). APK 25168.

 och andre meena.

Aviser och hvadh annat som i thenne veekun är inkommit och ofvantill inthet litererat, finnes under lit. Q.